Dåliga föräldrar
Igår var vi på Leos Lekland med Viktoria, Evelina och Ella. Det var jättekul, men vi hade nog behövt ha med en vuxen till som passar Ella, eller ett barn i Viktorias ålder som springer runt och leker med henne! Viktoria ville inte leka själv så då fick jag eller Gustav leka med henne. Men Evelina kan inte leka helt själv så då fick den som passade en vaken Ella (som vägrade ligga i vagnen) även passa Evelina. Eller så lekte Viktoria, Evelina och en av oss vuxna, men då fick den andra vuxna ha tråkigt och bara stå där med Ella som inte kan sitta eller stå själv :P
Nåväl, det var inte det jag ville blogga om.
Jag ville blogga om vilka otroligt ignoranta (dåliga) föräldrar det finns! Jag har aldrig besökt ett lekland förut så har inte riktigt varit i situationer där något sånt här kan uppstå.
Det var en pojke som satt i ett bollhav och ropade på sin mamma jättelänge. Han kunde inte ta sig ur bollhavet själv eftersom leklandet är uppbyggt så att det är låga stängsel överallt där man går in till själva "lekhagen". Han ropade och ropade, tills en ung kvinna till slut gick fram till honom och frågade något (jag hörde inte), pojken sträckte fram armarna och kvinnan lyfte ur pojken. Hon lyfte sedan även ut honom ur lekhagen eftersom han verkade vilja det.
Pojken sprang iväg medan kvinnan satte sig ner och såg lite fundersam ut. Vid det här laget trodde jag faktiskt att kvinnan var pojkens mamma, men jag förstod ganska snabbt på hennes beteende att så inte var fallet.
Det fanns en väldigt hög rutschkana som pojken försökte klättra upp för en stund, sedan sprang han vidare och jag tyckte han såg både vild och vilsen ut. Jag sa till Gustav att jag går och frågar ifall han kan hitta sin mamma. Tänkte att de kan ropa upp henne i receptionen. Så jag gick fram till honom och frågade "Kan du hitta din mamma?", varpå pojken tittar lite förvånat och förskräckt på mig och springer därifrån rakt mot cafét. Han springer fram till en kvinna som sitter med ryggen emot honom och slår lätt till henne på ryggen. Då vänder sig kvinnan om och säger glatt "Nämen HEJ gubben! Heeej!" och kramar om honom, det ser ut som en glad återförening av mor och son, så jag går bara förbi utan att säga något. Först tänkte jag att jag skulle fråga om det var pojkens mamma men jag tyckte det var så uppenbart på deras beteenden och jag bestämde att jag ville undvika drama.
Mamman satt alltså typ 50 meter ifrån och fikade med sina kompisar medan pojken fick "springa runt" fritt och leka... Förutom att han satt fast och inte kunde ta sig ifrån bollhavet som typ är 3x3 kvm stort! Dessutom var pojken kanske bara 3-4 år gammal och jag anser inte att man kan ta hand om sig själv i den åldern. Jag vet inte hur länge han skrek efter sin mamma men hon fanns ju inte i närheten ens, hon brydde sig helt enkelt inte...
Jag tycker det är HELT sjukt! Hur kan man bry sig om sitt barn så lite?
En annan grej också. Vi stod vid en attraktion där man har en slags stor gummibadring som man behöver för att åka ner för attraktionen. Vi köade och det såg ut som att det var fler som gjorde det också. Alla som åkte (finns kanske 3-4 badringar) struntade fullständigt i oss som köade och åkte om och om igen, säkert minst 5 gånger, utan att ge oss badringen så vi också kunde få åka. Så vi gav upp och gick. Vilka egoister!
Det fanns även ett rum med två massagestolar. Två kvinnor ockuperade rummet, stängde dörren och var där säkert en timme utan att ens verka tänka på att andra kanske också vill prova. Jag blev besviken över att inte hinna testa, varje gång jag gick förbi rummet så var det stängt och jag kunde se in att det var samma kvinnor hela tiden.
Egoister, eller är det bara jag som är bitter?
Nåväl, förutom detta så hade vi skoj :)
Ellas önskelista
Om drygt en vecka är det redan dags för Ellas namngivning! Det blev lite spontant sådär, eftersom huset vi ska låna har blivit sålt nu. Hade tänkt ha namngivningen i juni men då äger inte min moster huset längre! Så det blir lite påsknamngivning i stället :P
I vilket fall som helst så tänkte jag sammanställa en liten önskelista här :)
1. Vanliga klassiska doppresenter. Då menar jag ramar, halsband, armband m.m. Det finns ju olika varianter av dessa, samt även andra saker än de nämnda, så de på bilden är bara exempel!
2. Set som man kan göra Ellas hand- och fotavtryck i gips. Gärna ett set med färdiga ramar så man slipper köpa det separat :)
3. Svenska barnvisor: urval, piano och munspel. Denna sångboken önskade sig Evelina på sin namngivning, men då hon inte fick den så önskar sig nu Ella den ;) Dock kan det vara så att en utav gästerna redan bestämt att köpa denna, så jag hoppas vi inte får flera stycken :P
Ute i det fina vårvädret
Igår mötte vi Linda och hennes son i Rothoffsparken. Det var så fint väder så förutom att umgås med dem på förmiddagen så besökte vi även två andra lekplatser efter lunch :) Jag fick till och med lite färg i ansiktet!
Här är lite bilder från Rothoffsparken, det är Gustav som tagit de flesta, men några av bilderna har jag tagit :)
Från augusti 2013 till idag i bilder
Nu har jag ju haft en ganska lång paus från bloggen om man inte räknar med det förra inlägget (
förlossningsberättelsen) och barnens önskelista. Så jag tänkte lägga upp bilder fr.o.m. augusti förra året (2013) fram till dagens datum för att visa lite vad som hänt sedan "senast"!
Augusti 2013
Fem generationer! Lilla Evelina, jag, min mamma, min mormor och min gammelmormor!
Vecka 20+1
Vi flyttade till en ny lägenhet, detta fick vi i inflyttningspresent av min mamma!
September 2013
Evelina och morbror Tommy.
Oktober 2013
Här kunde Evelina stå utan stöd!
Vecka 26+3
Jag och Evelina (+ mammor och barn från vår föräldragrupp) åkte tåg till Stockholm för att träffa mammor och barn från en Facebook-grupp där alla barn är i Evelinas ålder (beräknade att födas i december 2012).
Evelina och kompisen Melker.
November 2013
Moster Emilia och Evelina.
Tårta på Evelinas 1-årskalas!
December 2013
Vi åkte till Finland för att gå på min farmors begravning.
Julafton.
Ella föddes!
Kusin Agnes håller i Ella för första gången
Evelina håller i Ella för första gången
Tvåbarnsmamma!
Januari 2014
Februari 2014
Min mamma och min morfar äter pannkakor!
Min mamma och min mormor.
Mars 2014
Kusin Agnes och Evelina pussas.
På besök hos barnens farmor som fyllde 69 år.
Barnens farbror Åke och Gustav.
Evelina äter på Tuna Park.
Evelina myser med sin moster Emilia.
På kalas hos kusin Agnes som fyllde 2 år!
Vi var på BVC med Ella som skulle få sin första vaccination. Vi hittade Evelina stå där i väntrummet och rita duktigt på ett papper!
Förlossningen
Den 23 december 2013 runt kl 17 började värkarna. De blev starkare fram mot kvällen så då förvarnade jag mormor som skulle vara barnvakt för Evelina när det skulle vara dags att åka in.
Dock så hände det inte så mycket mer den kvällen.
Den 24 december skulle Åke med familj komma och äta julaftonsfrukost hos oss. Förberedelserna blev jobbigare än planerat då jag knappt orkade hjälpa till pga värkarna som fortsatte. Runt 09:30 gick slemproppen. Men vi ställde inte in något, så runt 10:30 kom de och vi åt frukost samt öppnade julklappar och firade jul tillsammans. Allt medan jag hade värkar.
Runt 14-tiden åkte vi sedan hem till min moster Minna och firade jul även där, med mina morföräldrar och Minnas familj. Värkarna fortsatte och det började kännas lite smått jobbigt, men det var absolut uthärdligt.
Runt klockan 19 ringde jag till förlossningen för säkerhets skull. Där sa de att det förmodligen bara var förvärkar och att det säkert skulle dröja 2 veckor till innan bebisen skulle komma. Jag trodde inte riktigt på det men tackade och la på. Kort därefter åkte vi hem igen.
Väl hemma la vi Evelina för att sova och så la vi oss själva på sängen och pustade ut efter dagens julfirande. Värkarna blev allt tätare och mer regelbundna.
Klockan 20:21 ringde jag förlossningen igen då jag hade regelbundna värkar med ca 3 minuters mellanrum. Jag sa till dem att nu är det nog dags för mig att åka in.
Gustav ringde då mormor. Hon kom hem till oss ca 20:35. Under tiden som vi väntade på henne skrek jag vid varje värk, satt på toaletten nästan konstant för att det sipprade fostervatten. Till slut kom vi iväg. Väl framme skulle vi ta oss upp till förlossningen också, vilket kändes väldigt jobbigt då vi var tvugna att ta oss fram i långa korridorer samt åka hiss för att komma fram. Jag var tvungen att stanna vid varje värk.
När de tog emot oss så fick jag först komma till ett mottagningsrum. Sköterskan försvann en stund och jag försökte med stora svårigheter komma upp i sängen, men innan jag tagit mig helt upp så kom hon tillbaka och sa att vi kunde flytta direkt till ett förlossningsrum. Mellan två värkar utropade jag "Nu springer vi!!" och så sprang jag, Gustav och sköterskan till förlossningsrummet.
Kl 21:07 kom vi in på förlossningrummet. Då var jag 7 cm öppen, fick lustgas och med hjälp av sköterskan och/eller barnmorskan (hade inte så bra koll direkt) lyckades jag byta om till sjukhusrocken. Jag orkade inte bry mig att jag låg och visade hela min nakna kropp, jag sa "äsch, jag orkar inte bry mig!", men de var snälla och knäppte rocken ändå. Sedan försvann de ut ur rummet.
Efter en stund skrek jag "Ring!" flera gånger till Gustav, rakt in i syrgasmasken. Han uppfattade inte vad jag sa och precis då, kl 21:19, kom barnmorskan in och jag skrek "Nu kommer den!".
Klockan 21:21, alltså 21 minuter efter att vi kommit in på rummet, så föddes lilla Ella! Jag fick upp henne på bröstet och utbrast "Du ser ju precis ut som lillasyster!", innan jag kom på mig själv att Evelina ju var storasyster, inte lillasyster, till Ella.
Runt kl 01:00 förflyttades vi till BB. Gustav hämtade Evelina senare på dagen så hon fick träffa sin lillasyster för första gången!
Innan kl 21 åkte vi hem från BB.
Tips! Läs Evelinas födelse >här<
