Förlossningen

Den 29 november 2012 kl. 02:20 gick mitt vatten.
 
Jag hade mina första värkar tidigare på dagen och sedan även lite senare på kvällen. De senare klockade jag och det var 7-9 minuter mellan värkarna. När vi skulle lägga oss hade jag fortfarande värkar men tänkte att jag kanske kan sova lite ändå. Men precis när jag skulle somna så gick vattnet! Gustav vaknade och sa "ditt vatten gick!", innan han panikslaget sprang upp och väckte Viktoria och började klä på henne.
 
Men där låg jag och undrade hur mycket mer jag skulle behöva blöta ner sängen, ropade att jag ville ha ett kisskydd eller handdukar eller något. Ringde förlossningen där en dryg barnmorska svarade att jag kan komma in morgonen därpå... Vadå morgonen därpå?! Jag har gjort en vändning veckan innan och kunde inte veta till 100% att bebis låg åt rätt håll nu, vattnet hade gått och jag hade värkar... och jag skulle komma in på morgonen?! Men jag lyckades få henne att förstå att jag behövde komma in direkt, till slut fick jag ett OK, men det var tydligen ingen brådska eller så... "Vi kan ju undersöka dig, det värsta som kan hända är att vi skickar hem dig igen". 
 
Runt kl. 03:15 kom vi till förlossningen efter att ha lämnat Viktoria hos sin mamma. Då undersökte de mig och jag var öppen 2 cm. Det fortsatte komma massa fostervatten, kändes inte som att det någonsin skulle ta slut! Med tanke på hur mycket vatten som kom kan jag förstå att man går upp så mycket i vikt när man är gravid :P
 
 
Kl 04:13 fick jag 2 st Citodon och satte mig på pilatesbollen i duschen. Jag skakade som ett asplöv då tydligen (minns det inte längre, men har min förlossningsjournal här som hjälp på traven). Pilatesbollen förstår jag mig verkligen inte på. Man får ju bara kramp i benen och det lindrar ju inte smärtan någonting. Visst, den var rätt skön att sitta på och så... kan tänka mig att det är skönare än att sitta på en stol i alla fall :P 
 
Dock så var det stopp i avloppet i duschen! Så jag var hela tiden tvungen att stänga av duschen en stund och vänta tills vattnet runnit bort innan jag satte på duschen igen. Annars hade hela duschrummet och akutrummet till slut blivit översvämmat! Skitjobbigt verkligen!
 
 
Kl. 05:24 efter ungefär en timmes dusch, fick vi komma in på förlossningsrummet. Hade fortfarande onda värkar då, så fick börja använda lustgasen direkt. De satte den på 50/50 vilket verkade fungera rätt bra till en början, men vissa värkar gjorde så ont att lustgasen inte hjälpte, eller så hade jag bara inte fått in tekniken riktigt ännu. Jag slängde flera gånger ifrån mig lustgasen i ren frustration för att den inte hjälpte. Inte för att det blev bättre utan, men men :P
 
 
Kl. 08:15 hade jag öppnat mig 3 cm. Det gick inte direkt fort inte! Då hade de redan justerat lustgasen till 30/70 någon gång tidigare under morgonen, men jag tyckte fortfarande inte att den hjälpte mot all smärta och jag hade sammandragningar med 2-3 minuters intervall. Så då beställde vi Epidural (EDA).
 
Kl. 09:00 fick jag EDAn. Ungefär en timme senare mådde jag väldigt bra, så tummen upp för epidural!
Tror att vi sov lite efter att EDAn gett effekt. Stackars Gustav fick ingen säng utan fick nöja sig med en saccosäck!
 
 
Runt kl. 11:00 var vi uppe och gick i korridorerna. Jag gick med gåbord. 
 
Kl. 11:50 står det såhär i journalen; "IMM öppen 4 cm, kan med lätthet vidgas till 6 cm." Det rann fostervatten fortfarande (eller igen?) vid den här tiden! 
 
Eftersom jag börjat få ont igen så fick jag en sk "stötdos". Det var något som heter Sufenta, ett slags Morfin som man kör in i samma rör som EDAn. Den behövdes verkligen, smärtorna försvann och jag mådde bra igen. Så då passade jag på att sova ytterligare lite :P
 
Strax efter kl 13:00 åt jag lite mat. Och det var verkligen gott! Kanske för att jag var så hungrig eller för att det helt enkelt var god mat :P
 
 
Kl 14:00 kändes allting overkligt, det var en väldigt märklig effekt utav stötdosen! Det kändes som att jag var i förlossningsrummet, fast ändå inte! Och det kändes inte som Gustav och barnmorskorna och personalen var där "på riktigt"... det var jättejobbigt att känna så! Ville bara blunda och sova bort känslan. Men jag hade inte ont i alla fall! 
 
Kl. 14:30 satte jag mig på den där konstiga pilatesbollen igen, eftersom jag bara varit sängliggandes och barnmorskan sa att det kunde påskynda allt lite. Jag var då öppen 7 cm. CTG kopplades även då.
 
Det var också runt den här tiden som min kära doula anlände! Min doula var Gustavs syster Simone :)
Hon hade även med sig mat till hungriga Gustav som inte ätit något sedan vi åt middag kvällen innan.
 
Jag provade också att stå upp vid gåbordet lite.
 
 
Kl. 16:45 satte de en skalpelektrod på bebis huvud för att CTGn registrerade dåligt. Jag börjar även känna smärta igen under värkarna... Och de kopplar något värkförstärkande dropp eftersom det inte hänt så mycket.
 
Detta dropp gav mig sjukt ont efter ett tag! Jag började till och med gråta vid ett tillfälle under värkarna eftersom det gjorde så ont. Just då hjälpte ingenting och jag kände verkligen bara för att ge upp! Men jag visste ju att det är omöjligt att ge upp, så det var extremt jobbigt just då. 
 
 
Kl. 18:00 fick jag en ny stötdos eftersom jag hade så ont. Efter det så fortsatte jag använda lustgasen och tydligen somnade jag också. Jag använde enligt uppgifter (från Gustav och Simone) lustgasen även när jag sov, haha! :P 
 
 
Kl 19:22 var jag öppen 9 cm och har sammandragningar med 2-3 minuters mellanrum. Någon gång då så ställer jag mig på knä i sängen för att få lite omväxling och inte bara ligga ner. Hade sjukt ont i ryggslutet så är väldigt glad att vi tog med oss vetekudden som hjälpte sjukt mycket mot den smärtan!
 
 
Runt kl 22:00 - 22:30 mådde jag tydligen rätt bra :P
 
 
Någonstans runt kl. 22:40 höjde de det värkförstärkande droppet. Notering från journalen; "Duktig att ta värken och har nu tendens till att vilja trycka på men mor undrar hur det skall kunna ske men krystar nu lite spontant precis som man skall. Utan att mor vet om det." Haha :P
 
Kl. 22:51 Krystvärkar
 
Kl. 23:09 Födelse
 
Jag krystade alltså medvetet i 18 minuter. När jag börjat krysta frågade jag barnmorkan hur lång tid det brukar ta och hon sa att eftersom jag är förstföderska så lär det ta mellan 1-2 timmar! Haha! Och oj vad glad jag är att det gick så fort! Hade nog inte pallat krysta så länge!
 
 
Någon gång tidigt på morgonen efter så fick vi äntligen bli förflyttade till BB efter att ha legat och sovit i förlossningsrummet och vaknat och undrat flera gånger varför ingen kommer för att ta oss till BB...
 
Och så avslutar vi historian med en bild på Evelina på BB :)
 
 
/Adeline

Kommentarer
Postat av: Malin

Vad härligt att få läsa din förlossningsberättelse. Jag tror aldrig man får nog av såna. Först och främst får man ju inte nog av sina egna och vill berätta om dem för alla,men att höra andras är alltid kul, tycker då jag i alla fall.
Du förstår nu i efterhand varför de sa att du kunde åka in nästa morgon va? :)
Starkt av dej att orka med att bli fotad, själv hade jag förmodligen placerat en fot i nyllet på fotografen. Hon är så söt lilla gumman.
Grattis till Evelina igen och grattis på födelsedagen också

2012-12-19 @ 00:12:52
URL: http://lazycat64.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback